Aftonbladet Krim

Avsnittet belyser internationella och lokala brottsnätverk, från en avslöjad mordkomplott på Cypern där en dansk polis infiltrerat ett nätverk med kopplingar till svenska individer och det irländska Kinahan-nätverket. Vidare undersöks ett välplanerat mord i Göteborg, där teknisk bevisning som GPS-puckar och DNA-spår samt kopplingar till rapparen C. Gambino spelar centrala roller i utredningen av den långvariga konflikten i Biskopsgården.

Avsnittet belyser gripandet av rapparen Haval Khalil i Rumänien och hans påstådda kopplingar till det våldsamma Dala-nätverket, samt misstankar om inblandning i mordförsök och utpressning. Genom samtal med journalisten Emil Arvidsson utforskas hur svensk gangsterrap speglar en allt mörkare verklighet där gränserna mellan musik och kriminella nätverk suddas ut. Vidare presenteras ett reportage om ett gängmord i Södertälje, där bevisning från krypterade chattar och fynd av vapen belyser de komplexa kopplingarna inom gängmiljön. Utredningen fokuserar även på hur individer rör sig mellan olika nätverk och de specifika omständigheterna kring misstänkta medverkan i organiserad brottslighet.

Avsnittet inleds med en genomgång av den tragiska båtolyckan vid Körn, där kaptenen och lotsen på ett fraktfartyg står åtalade för vårdslöshet efter att en familj omkommit. Utredningen belyser teknisk bevisning, vittnesmål om hur båten sög ner under fartyget, samt frågor kring ansvarsfördelning och försämrad sikt på grund av utrustning på däck. Därefter fördjupas diskussionen i nätcommunityt True Crime Community (TCC) och dess koppling till hyllandet av massmördare genom digitala 'edits'. Genom en intervju med Morgan Finnsjö från Expo jämförs TCC med våldsbejakande politiska grupper och de etiska dilemman som uppstår kring medias rapportering.

Detta avsnitt följer rättsprocessen kring det olösta dubbelmordet i Brattås, ett fall som legat vilande i över 20 år. Genom åklagarens bevisning, inklusive ett nyligen upptäckt DNA-spår, ställs den tekniska bevisningen mot den misstänktes egna vittnesmål och förklaringar. Programmet belyser de motstridiga uppgifterna genom intervjuer med bland andra kriminologen Leif G.W. Persson. Fokus ligger på svårigheten att fälla den misstänkte trots märkliga detaljer i hans hem och nya uppgifter om flyttade föremål, samtidigt som bristen på ett etablerat motiv för brottet kvarstår som en central fråga.

Det här extraavsnittet av Aftonbladet Krim behandlar den tragiska skolattacken på Brinellskolan i Fagersta, där en 18-årig elev, Liam Nebel, misstänks för att ha mördat en 17-årig flicka och attackerat flera andra elever med ett svärdliknande föremål. Programledaren Marcus Ulfsandt och reportgern Amanda Hellsten går igenom de kända detaljerna kring händelseförloppet, gärningsmannens bakgrund präglad av våld i uppväxten, samt hans tidigare dömda misshandel. Avsnittet utforskar även den digitala miljö som kan ha påverkat gärningsmannen, med fokus på ett TikTok-konto som innehållit våldsbejakande material och hyllningar till tidigare förövare vid skoldåd. Diskussionen berör även de traumatiska effekterna på skolan samt de stora frågor som kvarstår kring motivet och huruvida varningssignaler i sociala medier kunde ha upptäckts av myndigheter.

Detta avsnitt beskriver ett mord i Stockholms skärgård där en kvinna hittats död i sin sommarstuga och hennes pojkvän misstänks för brottet. Vi följer polisens intensiva jakt, hur den misstänkte greps efter ett flyktförsök med kajak, samt de första beskrivningen av mannens bakgrund. Vidare presenteras vittnesmål som målar upp två olika bilder av den misstänktes personlighet: en social och jordad man kontra en person med ett hotfullt och kontrollerande beteende i tidigare relationer. Avsnittet går även igenom detaljer från mannens första polisförhör, där han erkänner att han använde offret kajak men vägrar förklara vad som hände under den aktuella kvällen.

Riksåklagaren ansöker om att återuppta mordfallet Malin Lindström efter ett avgörande genombrott med nya DNA-analyser av gammalt blod och hårstrån. Fallet, som sträcker sig tillbaka till 1996, har präglats av en tidigare fällande dom som senare revs upp i hovrätten på grund av bristande bevisning. Genom de nya tekniska fynden hoppas föräldrarna Rune och Ines kunna få det slutgiltiga svar och den rättvisa de sökt i över 25 år. Avsnittet följer både de juridiska vändningarna och de anhörigas fortsatta sorg vid graven i Arnäs.

Detta avsnitt följer en serie händelser där kvinnor inom kyrkliga samfund utsattes för obscena brev, inklusive ungdomsledaren Stina. Gärningsmannen använde explicita beskrivningar och pseudonymer kopplade till stereotyper i en omfattande serie trakasserier som ledde till en stor polisutredning. Genom DNA-spår och digitala sökningar lyckades polisen slutligen identifiera en 77-årig man. Trots hans erkännande efter gripandet förblir motivet oklart, och många av de utsatta kvinnorna upplever en brist på fullständig upprättelse på grund av preskriptionstider.

Detta avsnitt berättar den tragiska historien om Lilian Gustafsson och hennes son Anders, vars liv förändrades för alltid vid nyårsafton 1994 när han mördades på en kaj i Hammarbyhamnen. Vi följer de traumatiska detaljerna kring mordet, identifieringen av kroppen och den efterföljande utredningen. Berättelsen väver även samman händelserna med ett våldsamt överfall mot Christer Dyrvold i samma område. Vi utforskar de långsiktiga konsekvenserna för de drabbade, utmaningarna med kalla fall och den fortsatta kampen för att få svar på frågorna om vem som stod bakom dessa våldsdåd efter 30 år.

Det här avsnittet beskriver ett våldsamt mordförsök på den tolvårige pojken Malik i Borås 2013, en händelse som kan kopplas till en långvarig blodsfejd mellan två albanska familjer. Berättelsen belyser även de historiska rötterna till konflikten i Albanien, där anklagelser om korruption och mord inom poliskåren skapat en våldsspiral. Genom DNA-bevis från ett europeiskt register kunde fallet slutligen lösas när en man i England identifierades. Trots den misstänktes försök till alternativa förklaringar dömdes han till 14 års fängelse, men för Malik kvarstår de långvariga fysiska och psykiska ärren efter attacken.